Vi bär spår av tiden vi lever i

Det är lätt att tänka på mode och kläder som något separat, något vi väljer och plockar ut baserat på vad vi själva tycker om. Om man frågar människor i sin närhet hur påverkade de är av reklam och trender svarar de allra flesta att de inte är särskilt påverkade alls, att de väljer kläder och accessoarer efter eget tycke och smak. Ändå visar de flesta studier på motsatsen: vi är oerhört lättpåverkade som individer och vår smak kan faktiskt ändras från en extrem till en annan inom en förhållandevis kort tidsrymd. Ett år kan till exempel majoriteten av klädälskare påstå att de inte tycker om gult, att de inte passar i den färgen och att de överhuvudtaget inte kan förstå sig på hur man på 70-talet både klädde sig och inredde med olika gula, bruna och orange nyanser. Två år senare har Paris dikterat att det är gult som gäller och vips, plötsligt tycker man att den gula kavajen i affären inte är så pjåkig ändå.

Även kroppsliga ideal

Det är inte bara kläderna som påverkas av det aktuella modet. På 1910-talet, faktiskt bara drygt 100 år sedan, var den Edwardianska korsetten ett måste för varje kvinna som ville se elegant ut. Fullständigt galet, kan vi tycka idag – att snöra åt midjan med en korsett så hård att kvinnan under den knappt kunde andas. Men det var en självklarhet då, eftersom man trots andningssvårigheter ändå som genom ett trollslag blev en kvinna med hög status och kvinnlig attraktionskraft. Modet har alltid varit en maktfaktor och en statushöjare, annars skulle vi förmodligen inte bry oss om att följa trenderna i den grad vi gör. Men trender som den plågsamma korsetten får ofta en motvåg efter sig, en trend som går i motsatt riktning. På 1920-talet gjorde Coco Chanel succé med sina Charleston-klänningar, och det är inte svårt att förstå varför kvinnor föll för de lätta klänningarna som föll fritt och löst över höfterna. Förmodligen hade det aldrig kommit att dansas så vilt på 20-talets tillställningar som det gjorde, om inte Coco kommit med den briljanta idén att släppa ut formerna igen.

Även tidsandan färgar modet

På 1940-talet kunde man skåda de första bikinimodellerna. Visserligen påminde de ytterst lite om dagens bikini, då midjan ofta var så högt skuren att de skilde sig ytterst lite från dagens baddräkter. Men för den tiden var ändå bikinin en vågad nyhet för att visa hud var något nytt; tidigare hade ju till och med baddräkten haft ben som sträckte sig en bit ner på låret. Kanske var det krigstidens oro och elände som tillät att ett så vågat och annorlunda plagg gjorde inträde på modearenan. Människor behövde något som piggade upp och förde tankarna till något annat än den utbredda sorg och oro som i övrigt dominerade i press och radio.

pursuitx-child